Nymans Porslinsmåleri hade gett goda erfarenheter

Affärsmannen Per Nyman reste på 1890-talet runt och besökte bosättningsaffärer i Sverige. Till dem sålde han importerat porslin, som framgångsrikt konkurrerade med Rörstrands och Gustavsbergs inhemska produktion. Nyman besökte också porslinsmålerier och till dem sålde han färg och penslar, tog upp beställningar på omålat tyskt porslin och köpte upp färdiga produkter. En av de städer han gärna besökte var Ystad och där lärde han sig uppskatta produkterna från Johan Eklunds porslinsmåleri. Konstnärlig ledare där var Carl Fredrik Hartung, som genomgått en grundlig, flerårig utbildning vid flera tyska och österrikiska fabriker.

Minnen och bilder från en smalspårig epok

Införd i NLT Juni 2006

De smalspåriga järnvägarna i Lidköpingsbygden trafikerades ända in på 50-talet av ånglok, som spydde sin stenkolsrök och pustande och bolmande drog sina vagnar. De människor som minns den tiden är numera inte så många, men de och alla andra kan glädja sig åt en ny bok som berättar om en svunnen järnvägsepok. Boken heter Järnvägsminnen 2 och är fylld av foton på ånglok, stationshus, banvakter, rälsbussar och personvagnar. För yngre läsare kan boken tjänstgöra som en lärorik och nyttig historiebok. Författaren heter Gösta Björe; han är Stockholmare men tillbringade sin barndoms somrar i Källby. På stationen där kunde han ofta se tågen komma och gå och beundra ångloken, alla med namn, t ex Friherre Carl Klingspor, Åse, Blomberg och Magnus Gabriel De la Gardie. Av boken framgår att loken hade en förvånansvärt lång livslängd, de blev riktiga trotjänare och gjorde tjänst i ca 50 år. Flera av dem fram till normalspårstiden, som inleddes 1952, men de fick då tuffa på Skarabanan.