Tore Hartung

  • nytt
  • om mig
  • gästbok
  • kontakt
Hem › Innehåll

Sök

Dagens populära sidor

  • En olympisk guldmedaljör i boxning med Lidköpingsanknytning (2)
  • I dagarna är det femtio år sedan motboken försvann (2)
  • Nostalgiska dikter från Skövde (2)
  • Gullspångsaktierna -II (2)
  • Kaptenen som önskade bli halshuggen (2)
  • Gatunamn med historia - Rudenschöldsgatan (1)
  • Carl Johan Pripp - en av Lidköpings första bryggare (1)
  • Lidköpings Konfektindustri - en bortglömd fabrik (1)
  • Residenset i Göteborg (1)
  • Kinnvika, Billingen och Mössberget ligger på Svalbard (1)

Nya kommentarer

  • Jag,som regel,visste
    2 veckor 4 dagar sedan
  • Jag har för mig att
    3 veckor 1 tim sedan
  • Jag har i min ägo ett
    4 veckor 1 dag sedan
  • Hej, jag blir också fängslad
    5 veckor 1 dag sedan
  • Korrektare skrivning är:
    5 veckor 4 dagar sedan
fler

Mest lästa

  • Lidköping fyller 100 år som porslinsstad (2,260)
  • Månsing – knallarnas hemliga affärsspråk (2,100)
  • Carl-Harry Stålhane - den verklige simentusiasten (1,970)
  • 1950-1959 (1,902)
  • 1940-1949 (1,828)
  • Västgöten som ritade sagofigurer åt Walt Disney (1,813)
  • Makalös - De la Gardies praktfulla palats i Stockholm (1,723)
  • Gatunamn med historia - Gatorna i Gamla Stan (1,706)
  • Mariestadsbo uppfann elektriciteten (1,584)
  • Diktsamling med både limerickar och allvar (1,566)

Senast visade

  • En olympisk guldmedaljör i boxning med Lidköpingsanknytning - 25 sek sedan
  • Helgo Zettervall skildrar 1850-talets Lidköping - 38 sek sedan
  • Västergötlands Fornminnesförenings Tidskrift - 1 min 4 sek sedan
  • Motorcykeltävling på Framnäs 1930 blev stor succé - 2 min 28 sek sedan
  • Carl Johan Pripp - en av Lidköpings första bryggare - 7 min 9 sek sedan
  • Makalös - De la Gardies praktfulla palats i Stockholm - 7 min 48 sek sedan
  • Den bortglömde Akademiledamoten från Skövde - 14 min 21 sek sedan
  • Gullspångsaktierna -II - 15 min 10 sek sedan
  • Motortävling på Kinnevikens is blev succé - 15 min 20 sek sedan
  • I dagarna är det femtio år sedan motboken försvann - 15 min 35 sek sedan

Den okända konstnärinnan från Vårgårda

Utskriftsversion

Målade europeiska landskap och unika judiska miljöer

Införd i NLT Januari 2003

Omkring 1900 drog en rad av kvinnliga konstnärer från Norden mot Frankrike, Italien, Tyskland och andra länder i Europa. Hanna Pauli, Sigrid Hjertén och Anna Bröndum är i dag kända, men den vårgårdafödda Hilda Heyman hörde också till dessa målande kvinnor. Hon är inte så känd men väl erkänd i konstnärliga kretsar och representerad på många konstmuseer.

 

Hon studerade i Göteborg för Carl Wilhelmsson och för kända konstnärer utomlands, hade utställningar runt om i Europa och bodde bara korta perioder i Sverige.

Uppväxt

På den svenska landsbygden var det på 1800-talet vanligt med vandrande judar som gick runt och sålde diverse småsaker. En sådan jude letade sig också fram till herrgården i Vårgårda och barnen sprang då runt honom, pekade finger och skrek.: "Jude, jude!" Hilda var med men kallades in till sin mamma, som förmanade henne och talade om att familjen Heyman också var judar. Detta gjorde ett djupt intryck på den unga Hilda och hela sitt liv kom hon att känna stark gemenskap med sitt judiska ursprung.

Tidigt uppmärksammades hennes konstnärliga talang och hon skickades till Valands konstskola i Göteborg, där Carl Wilhelmson blev hennes lärare. Under somrarna vistades hon ofta hemma i Vårgårda, där hon målade av hönsgummor, nykterhetsfolk och familjemedlemmar. Hon dekorerade också kakelugnar och rullgardiner hemma i herrgården och en del av detta är bevarat. Hennes familj var förmögen, ägde gods och kvarn och kunde ekonomiskt hjälpa Hilda under hennes rese- och studieår och byggde också en ateljé åt henne hemma i Vårgårda.

Hilda längtade ut i Europa och hennes resor gick till många platser, hon målade i Bretagne, Cornwall, Lofoten, Spanien och på Shetlandsöarna. Naturligtvis studerar hon också, i Paris för den berömde Léger, i Munchen och i Italien tillsammans med den senare så berömde Olle Hjortzberg. Hon hade också egna utställningar utomlands och kritikerna berömde henne, hon ansågs påverkad av van Gogh och Gaugin och hennes penselföring berömdes för att vara rytmisk och kraftfull. Hennes grafik fick också många lovord.

Målningar från Ghetton

Hilda Heymans motiv var ofta de konventionella för tidens konstnärer, men när hon kommer till Östeuropa blir allt annorlunda. De judiska miljöer som ännu lever kvar i 20- och 30-talens Polen, Ungern och Sovjet fängslar henne. Hon målar judar utanför synagogor, judar läsande Gamla Testamentet, rabbiner på gatan och judiska marknadsmånglare, alla i sina typiska kaftaner, hattar och frisyrer. Snart skulle alla dessa miljöer och människor vara borta för alltid. Hitler och hans arméer var i antågande.

Den värld som nobelpristagaren i litteratur, Isaac B Singer så fängslande har berättat om i ord har tack vare Hilda Heyman bevarats i bild. Samma judiska omgivning finns också i den kända musikalen Spelman på taket.

Nazister tog tavlor

Hilda Heyman är unik i svensk konst genom sina judiska motiv och de gjorde att hon vid ett tillfälle var nära att råka illa ut. Hon var under Andra världskriget bosatt i Paris och förberedde där en utställning. Der Fuhrer, jemach shemo ( må hans namn vara utplånat), som man säger på hebreiska för att slippa uttala namnet på en ondskefull person, lät då sina soldater beslagta hennes tavlor vid en husundersökning; hennes motiv och konst uppskattades inte av herrefolket. Underligt nog fick hon tillbaka sina tavlor oskadade och tyskarna vågade inte trakassera henne; säkert hjälpte det henne att hon var svensk medborgare.

Dags för en minnesutställning

Hilda Heyman dog 1955, 83 år gammal, och ligger begravd på en judisk kyrkogård i Stockholm; hon fick i döden behålla samhörigheten med det judiska arv som betytt så mycket för henne. Märkligt nog ville inte judiska församlingen ha de tavlor hon testamenterat dit, men målningarna räddades av en släkting och en uppskattad utställning av hennes målningar och grafik ordnades 1992 i det Judiska Biblioteket i Stockholm.

Hon är representerad på Göteborgs och andra konstmuseer och det borde snart vara dags att i Göteborg ordna en retrospektiv utställning av Hilda Heymans unika konst. Det är hon värd och det skulle säkert glädja en stor publik, inte bara i Västsverige.

  • 539 läsningar

Skriv ny kommentar

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Mer information om formateringsmöjligheter

CAPTCHA
Detta är en fråga för att säkerställa att det inte är en spamrobot som försöker skicka.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Liknande sidor

  • En Sveriges första kvinnosakskvinnor kom från Skaraborg
  • Magnus Gabriels syster - den kavata affärskvinnan
  • Kvinnlig fotograf dokumenterade Lidköpingsbygden vid sekelskiftet
  • Brynolf Wennerberg
  • Historien om Carl Löwenström III

Besökare just nu

För närvarande är 0 användare och 4 gäster aktiva.

Sponsorer


All text ©Tore Hartung | All publicering kräver tillstånd av Tore Hartung | Om Cookies
Admin: Bjarne Nebelong | nebelong.se | fläskesteg.se | skogson.com | brfgardeshojden.se | Drupal