Helgo Zettervall - berömd arkitekt från Lidköping.

Införd i NLT okt 2001

På 1890-talet skrev en engelsman efter att ha beskådat den nyrestaurerade domkyrkan i Uppsala ungefär följande:

-Jag inser nu att någonting mycket värre än en eldsvåda kan drabba en byggnad.

Det var en hård dom och den träffade främst mannen bakom restaureringsarbetet, arkitekten Helgo Zettervall.

Född i Lidköping.

Zettervall föddes i Lidköping 1831, hans far var garvare och senare spannmålshandlare och bodde på det lilla länderiet Haga som låg åt Solhagen till. Efter skolgång fick den unge sonen lust att bli arkitekt. Anledningen till det var att han fick hjälpa till som hantlangare vid återuppbyggandet av Gamla staden i Lidköping, som drabbats svårt av den förödande branden 1849. Under denna tid av hektisk byggnadsverksamhet fick Zettervall praktisk inblick i arkitektens yrke och började så småningom att på egen hand skaffa sig teoretiska kunskaper.

Han bedrev sedan framgångsrika studier vid Konstakademien i Stockholm och gjorde också bildningsresor till Tyskland, Italien och Frankrike. Zettervall fick snart det ena offentliga uppdraget efter det andra och ansågs inom kort som en av Sveriges duktigaste arkitekter. Han var vikarierande professor vid Konstakademien, blev domkyrkoarkitekt i Lund och valdes till ledamot i både Vitterhets- och Vetenskapsakademien. Zettervall anlitades för bl a restaureringsarbeten vid slottet i Kalmar och rådhuset i Malmö och fick så gott som fria händer vid ombyggnaderna av domkyrkorna i Västerås, Skara, Lund, Strängnäs, Uppsala och Kalmar. Han ritade själv Norra Latin i Stockholm, Lunds Universitet, Skara Läroverk, flera stora hus i Stockholm och åtskilliga kyrkor. I Lidköping gjorde han ritningar till Kylanderskolan och till Samrealskolan.

Omstridd.

Zettervall var länge ett av den svenska 1800 – tals arkitekturens stora namn. Men han blev efter sin död 1907 den mest omstridde och nedvärderade inom sin kår, betraktad som pietetslös och som kyrkoförstörare. Hur kunde detta komma sig?

Ja, låt oss se hur Zettervall gick till väga. Först försökte han fastställa en byggnads ålder och sedan rensades allt senare tillkommet bort och kyrkan eller huset försågs med torn och ornament i vad Zettervall ansåg ursprunglig stil. Detta skedde ofta på billigast möjliga sätt, vilket gjorde att cement, en relativ sen uppfinning kom till användning. Rekonstruktionerna var ofta fria fantasier och genom denna metod miste framför allt medeltida kyrkor sitt historiska intresse i den rena historiska stilens heliga namn. Alltför genomgripande restaureringar genomfördes och många menade att Zettervall saknade sinne för pietet.

Särskilt illa ansågs Skara och Uppsala domkyrkor ha drabbats av restaureringarna. Däremot har domkyrkan i Lund i stort undgått kritik. Naturligtvis var inte Zettervall ensam om sin syn ombyggnader, hans metoder var vedertagna i hela Europa, framför allt i Frankrike, där den berömde arkitekten Viollet le Duc med stor fantasi återuppbyggt medeltidsstaden Carcasonne i en antikiserande, zettervallsk anda.

Omvärderad.

Glädjande nog har en omvärdering av Zettervall numera skett. Dagens unga arkitekter, med större intresse för jugendstilen kan uppskatta Zettervall som konstnär, men också beundra hans viktiga roll som nyskapare inom byggnadstekniken. Flera utställningar, bl a på Arkitekturmuseum, har ägnats åt honom och på olika sätt har hans storhet där påvisats. En arkitekturforskare påstår t o m att Zettervall är en av den svenska arkitekturhistoriens största konstnärliga begåvningar. Kritik mot hans hårdhänta kyrkorestaureringar dyker dock fortfarande upp, men hans banbrytande insatser inom andra delar av arkitekturen har mildrat den.

Naturligtvis är Zettervall i Lidköping ihågkommen med en gata. Den stäcker sig från Skaragatan till Örthagsparken och har sin riktning mot länderiet Haga där Zettervall växte upp.