Göta kanal

Sveriges förnämsta byggnadsverk

Införd i NLT Jan 2002

Strax före jul kom det ut en bok om Göta kanal, som väl just nu knappast ens är aktuell för skridskoåkare. Men båtägarna börjar snart skrapa sina båtar, ta bort sina presenningar, planera och drömma om sommarens seglatser. Då kan de inspireras och sedan under sommarens resor också ha stor nytta och nöje av boken Göta kanal en resa på tvärs. Författare är den före detta skarabon Ove Torgny, som verkligen lyckats skriva en intressant, faktaspäckad och vacker bok. Den är fylld av läckra fotografier, kartor, slussningstips, webbadresser, lagbestämmelser, har sakregister, litteraturförteckning och ett format som är behändigt för alla slags resenärer. Boken ger full rättvisa åt ett av Sveriges finaste byggnadsminnen och åt ett populärt turistmål.

En vägledning.

Boken har två avdelningar, en första halva som ger tips och information under en resa från Stockholm till Göteborg och en andra som klargör bakgrunden till kanalens fascinerande historia. En resenär eller läsare kan naturligtvis börja kanalresan i Göteborg och då så att säga följa boken baklänges, det går också bra att köpa ett cykelpaket någonstans i mitten t ex vid Töreboda eller Borensberg och längs kanalbanken med boken i handen trampa åt valfritt håll.

De intressanta platser som kanalen passerar berättar författaren om på ett lättsamt och roande sätt. Om kanalens högsta punkt, Lanthöjden, på västgötasidan, får man t ex veta att den markeras av en sju meter hög obelisk. Den restes på 1820 talet och höggs i ett granitstycke norr om sjön Viken. När den skulle transporteras till sin rätta plats gick färden över Vikens is på kälkar efter fjorton par oxar. Längst fram vid obelisken placerades en pojke med vass kniv med order att kapa trossarna om isen brast. Det gjorde den lyckligtvis inte, men det måste trots det ha varit en dramatisk färd.

Vid Vassbacken står en rad höga stenar med siffror och årtal på. Siffran berättar om avverkat avstånd, och var en sorts taxameter för de fartyg som köpte draghjälp med hästar eller oxar. Detta är inte aktuellt i dag, men stenarna kan användas för att kontrollera den egna båtens hastighet. Avståndet mellan stenarna är 1000 alnar, d v s 594 meter, och tar det då fyra minuter att åka denna sträcka så är hastigheten fem knop. Och fortare får man inte köra i kanalens grävda del.

Historia.

Göta kanal kom till under en svår tid, Finland hade förlorats, kungen avsatts och nöd och fattigdom härskade i Sverige. Beslutet att börja bygga en kanal var häpnadsväckande djärvt, men initiativtagaren Baltzar von Platen var fylld av entusiasm och övertalningsförmåga och med hjälp av indelta soldater och engelska experter satte man i gång 1810. Arbetsstationer med kalkugnar, sjukstugor, kokhus, kruthus och smedjor uppfördes och soldater slet hårt tolv timmar om dagen med spadar, spett, korpar och skottkärror.

Tage Danielsson har hedrat dem:

Det var valkiga, seniga, beniga labbar
på valkiga, seniga, beniga grabbar.
Tåligt gnagde de hål på sitt fosterlands skal,
de händer som grävde på Göta kanal.

Soldaternas insats gjorde kanalen billig, men naturligtvis lyckades man i alla fall överskrida kostnadskalkylerna. Röster höjdes för att lägga ned bygget men det kom att fullbordas och kanalen invigdes av kungen med pompa och ståt 1832.

Redan då höll den dock på att bli föråldrad och den ekonomiska succé som den förutspåtts blev bara en dröm. Vid kanalens planläggning hade också stora planer gjorts upp för Karlsborgs fästning, som enligt den s k centralförsvarstanken skulle tjänstgöra som Sveriges reservhuvudstad. Dit skulle regering, riksdag och guldreserv flyttas för att de indelta soldaterna skulle hinna mobiliseras innan ryska armén letat sig fram. Denna tanke blev dock snart också omodern, men Karlsborgs fästning står kvar som ett lika omistligt minnesmärke som kanalen.

Av de industriorter som uppstod vid kanalen, Sjötorp, Forsvik och Motala blev den senare mest betydelsefull. Där samlades svensk industrikunnande i ett sekel och lever fortfarande kvar. Motala Verkstad var på sin tid så världskänt att Jules Verne låter kapten Nemo i En världsomsegling under havet beställa stäv och ramm till Nautilus där.

Kanalen är belägen på Sveriges längsta tomt, Kanaljorden 1:1, 87 km lång som ägs av staten. Den är inte kulturskyddad men staten lägger numera ned stora pengar och stor omsorg för att hålla kanalen i gott skick och bevara dess kulturhistoria; lite hjälp får man också av Föreningen Göta kanals vänner som bl.a. låter plantera alléträd vid kanterna för att hindra erosion.

Boken om Göta kanal hjälper alla som färdas på eller längs kanalen, i båt, till fots, med skridskor, per cykel eller bara sittande i läsefåtöljen att göra en resa fylld med nostalgisk teknik, idylliska landskap och vacker natur och får dem att njuta av suset från historiska vingslag.

Ove Torgny: Göta kanal en resa på tvärs.

Förlag: Skåneförlaget.