Kinaprofessorn och tempelträdet i Hellekis

Införd i NLT 1997

I den vackra parken vid Hellekis egendom växer en mängd unika och sällsynta träd. Det märkligaste är utan tvekan Gingko biloba, tillhörande en av de äldsta trädarterna i världen. Det har sin hemvist i Kina och i Japan och skulle ha varit utdött, om det inte ansetts för heligt och därför odlats i kejserliga trädgårdar och vid österländska tempel. Det har flitigt används i den orientaliska läkekonsten och har i dag fått stor betydelse som undermedel i västerlandet; varje välsorterad hälsokostaffär har numera Gingko extrakt att sälja. Trädet planterades i Hellekis vid tiden för första världskriget av Erik Nyström, som tillbringade över 50 år i Kina. Han var född på Hönsäter och verkade i Kina som vetenskapsman och professor, främst i geologi.

KINAPROFESSORN

Erik Nyströms mor var född Skjöldebrand och det var denna släkt som vid sekelskiftet ägde både Hönsäter och Hellekis och också startade Hällekis Cementfabrik. Hans far hette Carl Nyström och var både filosofie och medicine doktor och dessutom riksdagsman. Han hade i yngre år deltagit i Nordenskölds expeditioner till Spetsbergen och Grönland och var duktig botaniker och skicklig geolog. Dessa intressen hade han rika tillfällen att ägna sig åt på Kinnekulle, dit familjen flyttade varje sommar, Hönsäters slott och senare Hellekis egendom kom nämligen att bli älskade och avhållna sommarbostäder.

Erik Nyström föddes på Kinnekulle 1879,tog studenten i Stockholm och fortsatte sedan studierna i Uppsala. Redan som gymnasist visade han att ärvt sin fars intressen och han kunde i Norra Latins botaniska förening, Linnea, stolt visa upp rara och sällsynta växter samlade på Kinnekulle. förmodligen inspirerade detta bergs säregna geologi honom också senare i hans yrkesval, ty det är som geolog han kommer att verka hela sitt liv.

Efter sin fil kand hamnar han av en slump i Kina, där han från grunden är med om att bygga upp ett universitet i provinsen Shansi, inte långt från Peking. All materiel till universitetet ,inklusive ett 25 hästkrafters elverk fick forslas på hästrygg flera mil och de första åren blev besvärliga. Men med hjälp av envishet och pionjäranda fick man snart vetgiriga studenter att köa vid universitetsporten. Samtidigt som han undervisar under primitiva förhållanden så genomkorsar Nyström trakten i jakt på värdefull mineral. Han har också turen att finna några av Kinas värdefullaste järnmalmsförekomster med upp till 52% järn. Hans insatser uppskattas av den kinesiska statsledningen och Nyström blir av kejsaren utnämnd till mandarin av tredje klass med rätt att bära blå knapp i hatten, en utomordentlig heder och ära.

Nyström kom under sin 50-åriga tid i Kina att, utöver sin professorsgärning, göra staten stora tjänster, bl a vid nybyggen av vägar, anläggande av bevattningskanaler och inte minst genom osjälviska insatser vid de titt som tätt återkommande svältkatastroferna. Nyström återvände med ojämna mellanrum till Sverige,1914 för att gifta sig och 1917 för att fullfölja sina akademiska studier i Uppsala. Vid bägge dessa tillfällen lär han ha haft frön och växter med sig hem att plantera i svensk jord, bl a då i Hellekis trädgård. Snart är han dock tillbaka i det Kina som han lärt sig att älska och uppskatta.

ÄVENTYR

Den politiska situationen i Kina har under hela 1900-talet varit minst sagt kaotisk. Boxarupproret 1900 hade som mål att kasta ut alla västerlänningar och en orolig period kom även 1911 då kejsardömet störtats. Senare inträffade den japanska invasionen och det kommunistiska maktövertagandet, vilket föregicks av ett grymt inbördeskrig, Hela denna tid var Nyström strängt sysselsatt och i hårt arbete med sin undervisning och sina forskningar, många gånger svävar han i livsfara.

Främlingsfientligheten nådde en ny kulmen 1911-1912 och i provinsen Shansi, där Nyström då bodde, hade flera missionärsfamiljer rapporterats saknade och det misstänktes att de blivit mördade av kringströvande banditer. En undsättningsexpedition måste skickas ut och Erik Nyström anmälde sig som frivillig. Först hade han dock köpt sig en pistol och provskjutit den utanför vapenaffären på gatan. – Det påminde inte så lite om Vilda Västern, skrev han hem. På mongoliska hästar begav sig sedan en niomanna armé iväg, hela tiden fruktande bakhåll och överfall. Man red gott och väl 60 mil innan man kom fram till missionsstationen, där man lyckligtvis finner alla välbehållna. Färden tillbaka blev strapatsrik med ängslan för attacker och anfall varje stund och hästarna skräms ofta av avhuggna huvuden som antingen ligger på vägen eller hänger dinglande i träden.

Allt gick emellertid lyckligt och expeditionen kom helskinnad åter med de räddade missionärsfamiljerna. Nyström blir då genast ombedd att ge sig ut på en ny färd, denna gång som ledare. Han accepterar efter en viss tvekan; man förstår den, för diplomater i Peking slog vad om huruvida medlemmarna skulle komma levande tillbaka, oddsen var fifty-fifty. Nyström kom dock mot mångas förmodan åter oskadd, medförande ett stort antal skärrade men dock levande svenska och engelska missionärer. I brev hem skrev han, att han under den äventyrliga färden många gånger uppmärksammat att gevärskulor inte viner i luften utan att de snarast jamar.

Sannolikt hade Nyström under bägge expeditionerna stor nytta av sin ridvana, upptränad under sommarloven på Kinnekulle.

GINGKOTRÄDET

Med sitt intresse för botanik torde Nyström redan i början av sin tid i Kina lagt märke till det unika Gingkoträdet. Han såg det säkert i parkerna runt de palats han besökte och han hörde säkert talas om dess medicinska egenskaper. Han fängslades nog också av trädets gamla historia, ensamt i sin art har det överlevt i parker och trädgårdar, dess talrika släktingar som fanns för miljoner år sedan är däremot alla utdöda.

I Kina ansågs Gingkoträdet främst bota astma och bronchitis, medan det i modern västerländsk farmakologi ,där det i dag fått stor användning, främst används vid cerebrala åldersförändringar, d v s vad man i dagligt tal kallar åderförkalkning. Patienter i 60-årsåldern, som har minnes-, koncentrations- och orienteringsstörningar liksom yrsel, huvudvärk och depressioner påstås må bättre av Gingkoextrakt. Inga biverkningar har iakttagits trots långa behandlingsperioder. Detta bekräftas och konstateras av den ansedda engelska medicinartidningen The Lancet som i novembernumret 1992 rekommenderar behandling med Gingko eller EGb 721, som det oftast heter i Europa. I tidningen refereras undersökningar som gjorts med stora patientgrupper med olika åldersförändringar och resultatet är entydigt; Gingko patienterna har blivit friskare och piggare medan patienter som ätit sockerpiller inte visat någon förbättring.

I Tyskland och Frankrike har EGb 721 getts ett tiotal år antingen intravenöst, som dryck eller som piller och enligt medicinsk expertis med gott resultat. Sedan en tid är det möjligt att köpa preparatet också i Sverige, det heter även här EGb 721 och finns i de flesta hälsokostaffärer. Hjälper det inte så torde det i alla fall vara ofarligt, vetenskapliga tester och mångtusenårig kinesisk erfarenhet tyder på detta. Ginsengpreparat är väl det kinesiska naturmedel som slagit igenom mest i Västerlandet och också blivit medicinskt accepterat här; mycket tyder nu på att Gingkopreparat blir nästa storsäljare bland de asiatiska undermedlen.

Gingkoträdet i Hellekis ska man dock inte försöka att plocka blad från för att göra medicin, det får stå i fred och minna om Erik Nyström, mandarinen och Kinaprofessorn som planterade det, om hans gärning och om hans viktiga insatser för att stärka banden och vänskapen mellan Sverige och Kina.