Tore Hartung

  • nytt
  • om mig
  • kontakt
Hem › Innehåll

Sök

Mest visade idag

  • Funderingar om svenska språket (7)
  • 1930-1939 (6)
  • 1920-1929 (6)
  • Ett stycke porslinshistoria från 1915 (4)
  • Ost i Skaraborg I (4)
  • När Gud i natten stimmar och kommer med färjan (4)
  • Rudolf Söderberg – en känd ornitolog från Lidköping (4)
  • Nya intressanta fakta om Varnhems klosterkyrka (4)
  • Ett dödande skott i Sunnersberg för 300 år sedan (4)
  • Ung mans minnen från Istanbul (4)

Populärt innehåll

  • Lidköping fyller 100 år som porslinsstad (7,887)
  • I dagarna är det femtio år sedan motboken försvann (7,276)
  • Makalös - De la Gardies praktfulla palats i Stockholm (7,185)
  • Diktsamling med både limerickar och allvar (6,862)
  • Månsing – knallarnas hemliga affärsspråk (6,836)
  • Carl-Harry Stålhane - den verklige simentusiasten (6,057)
  • Gatunamn med historia - Gatorna i Gamla Stan (5,983)
  • 1940-1949 (5,855)
  • Västgöten som ritade sagofigurer åt Walt Disney (5,727)
  • 1950-1959 (5,422)

Kinnekullebanan – lite historia och många bilder

Utskriftsversion

I höst har det kommit ut en vacker bok, fylld av utsökta färgfotografier från dagens Kinnekullebana och med nostalgiska teckningar och tillbakablickande texter. Fotografer, tecknare och författare till texterna är Mimmi Larsson och Lovisa Thorsén. De har valt att begränsa sig till sträckan Lidköping- Mariestad med dess 12 stationer och det har gjort boken behändig och överskådlig. Fotografier har tagits på de tidstypiska stationshus som står kvar, tyvärr är många rivna medan andra har förvandlats till oigenkännlighet genom att bli moderna bostadshus. Vackra bilder finns också på Kinnekullenatur, rälsbussar, varningsskyltar och en dressin.

Dressinen omtalas i texten som ett dagligt arbetsredskap för den banvakt som från sin banvaktstuga hade att övervaka en sträcka av banan. Han hade också till uppgift att kontrollera, att de som gick på banan hade gångbiljetter. Det såldes faktiskt sådana, vägarna var krokiga medan banan var rak och många meter kunde därför tjänas in av fotgängarna.

Författarna berättar i sin historik att banan stod färdig omkring 1900 och att den byggdes i smalspårsvidd av enskilda bolag. Beslut om normalspår togs 1948 men det blev klart först 1962.

Tågtrafiken på Kinnekullebanan är i dag endast en spillra av vad den var förr i tiden. Då puffade ångloken fram dragande vagnar av betor till sockerfabriken, aspstockar till tändsticksfabriken, järnvaror till Meken och leror till Porslinsfabriken. Dessutom forslades spannmål från jordbruksbygderna och kalk från Kinnekulle. Fabrikernas färdiga produkter gick sedan också per järnväg ut till konsumenterna.

Passagerare kunde åka I, II och III klass, köpa tidningar av en tidningspojke, vid skymningstid se på när konduktören tände gasbelysningen i kupéerna, känna den stickande kolröken och höra uppmaningen om att stänga alla dörrar och grindar vid avgång. Detta hände för inte alltför länge sedan och ännu lever minnet av smalspårsepoken, men dessvärre av ett krympande antal människor.

Kinnekullebanan har i decennier hotats av nedläggning, men verkar ha räddats. Det talas nu om elektrifiering och snabbtåg till Göteborg och mot Stockholm Det liksom miljötänkandet, spårbunden trafik är ju bränslesnål och har små utsläpp av koldioxid, gynnar banan.

Den vackra boken Kinnekullebanan hyllar sträckan Lidköpng-Mariestad och har förtjänstfullt bidragit till att bevara och förstärka många människors nostalgiska minnen av en svunnen järnvägsepok

Mimmi Larsson, Lovisa Thorsén, Kinnekullebanan. Lidköping-Mariestad. 21 s

  • 1568 läsningar

Skriv ny kommentar

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Mer information om formateringsmöjligheter

CAPTCHA
Detta är en fråga för att säkerställa att det inte är en spamrobot som försöker skicka.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Liknande sidor

  • Då ångloken tuffade på Kinnekullebanan
  • Tunbanan – en misslyckad järnvägssatsning
  • Linus Westberg - Lidköpings egen tändstickskung
  • Slott och herresäten i Västergötland
  • Nutidshistoria från Berlin

Besökare just nu

För närvarande är 0 användare och 1 gäst aktiva.

Sponsorer


All text ©Tore Hartung | All publicering kräver tillstånd av Tore Hartung | Om Cookies
Admin: Bjarne Nebelong | nebelong.se | fläskesteg.se | skogson.com | brfgardeshojden.se | Drupal