Fick träffa ärkebiskopens far på Götene station.

Införd i NLT mars 2002

Slutet av 1800-talet var järnvägsbyggandets tid och nybyggda järnvägar måste naturligtvis högtidligen invigas. Kunglig glans förgyllde självfallet sådana evenemang och Oscar II verkar ha varit road av att åka land och rike runt och uppskattat de festliga arrangemangen. Hans järnvägsinvigningar kom att bli ett slags eriksgator fyllda av pomp och ståt, jublande människomassor, hyllningstal, skolbarnskörer men också av konungslig turism. Sommaren 1900 var det dags för kungen att i Göteborg inviga Västergötland – Göteborgs Järnvägar, VGJ, och i samband med det turista på Kinnekulle.

Oscar II kom på morgonen den 15 juli i sin kungliga vagn till Moholm, där han väcktes och intog sitt morgonkaffe. Sedan fortsatte det förnäma sällskapet med kammarherrar, höga militärer, betjänter, lakejer och serveringspersonal resan över Mariestad till Forshem, där värdarna för kungens Kinnekullebesök, friherre Klingspor och greve Hamilton mötte i sina granna uniformer. Vid Råbäcks slottsliknande station, som enligt ett samtida tidningsreferat "var dekorerad med de mest storartade anordningar", hade hurrande människomassor, många ditforslade med extratåg från Lidköping, samlats. Det kungliga sällskapet klev där av tåget och fortsatte med häst och vagn mot utsiktstornet så långt vägen dit var farbar. Därifrån fortsatte kungen, enligt tidningen med spänstiga steg, upp mot Högkullen, där han skrev sitt namn på en minnessten.

Besökte Husaby

Kungen gick sedan upp i utsiktstornet och när han kommit ned stämde en barnkör upp Kungssången följd av Du gamla du fria. Lyckligt återvänd till Råbäck fortsattes färden med tåg till Blomberg. Där mötte biskopen och ett hav av människor. I charabanger och landåer for kungen med uppvaktning härifrån vidare till Husaby, medan skolbarn hurrade och strödde blommor längs vägen. I Husaby bevistade kungen en gudstjänst, lät sig ur en silverbägare serveras en klunk vatten från S:t Sigfrids källa och skrev sitt namn på ännu en sten. Den kungliga hästanspända kortegen fortsatte därefter till Hjelmsäter, där det serverades en fyrarätters middag med väl valda viner, kaffe och avec. Kungen sov sedan gott på Råbäck och enligt hans egna uttalanden var han synnerligen belåten med dagen, som också hade gynnats av "konungsligt väder".

Baron Carl Klingspor på Råbäck hade arrangerat det lyckade kungabesöket och fått de medföljande journalisterna från Stockholm och Göteborg att i hänförda ordalag skildra Kinnekulles sevärdheter och vackra natur och de faciliteter i form av turisthotell och utsiktstorn som erbjöds besökande. Oscar II:s visit kom därför att än mer öka Kinnekulles berömmelse och kan ses som en lyckad reklamkupp av den PR-sinnade baronen.

Möte med ärkebiskopen far

Nästa dags res- och tidsplan kom hastigt att bli ändrad; ett kort uppehåll, icke planerat, måste göras i Götene. Någon i ressällskapet, självaste riksmarskalken Fredrik von Essen, hade gjort kungen uppmärksam på att den nyutnämnde ärkebiskopens gamle far bodde i närheten av Götene. Kungen ville då prompt hälsa på honom och Göteneborna fick ett knappt dygn på sig att välkomna kungen med girlanger, äreportar och flaggor.

Ärkebiskopen hette Johan August Ekman och var född i ett enkelt ryttartorp i Hjälstads socken utanför Mariestad. Hans far var husaren vid Vadsbo skadron av Kungl Livregementes Husarkår, Olof Ekman, som efter aktiv tjänst flyttat till en torpstuga på Klyftamon. Han fick nu med ilbud kunglig befallning att infinna sig på Götene station för att träffa kungen. Den spänstige men nu åttioårige husaren lydde naturligtvis order och marscherade i rask takt den mer än milslånga vägen till Götene.

När de kungliga vagnarna rullade in på stationen, som var fylld av en mängd förväntansfulla och rojalistiska ortsbor, klev Oscar II av tåget och gick fram till den ännu ståtlige husaren och talade en lång stund med honom. Den gamle framförde då sitt underdåniga tack till kungen för sonens utnämning till ärkebiskop. Kungen lär då ha svarat: "Det är mig en glädje att kunna säga, att det icke är genom kunglig nåd utan genom egen förtjänst, din son erhållit ärkebiskopsstolen".

Lunch på Mariedal

Efter salut och under hurrarop ångade tåget vidare till Lundsbrunn, där stationen också smyckats med blomsterdekorationer och där kungen fick lyssna till en vacker sångarhyllning från kurortens sångförening.

Hästdragna vagnar körde sedan det kungliga sällskapet i trav längs den av flaggor prydda vägen till Mariedal, där greve Gustaf Sparre låtit duka fram en läcker lunch.

Invigningståget med de höga gästerna tuffade efter lunchen sedan vidare från Lundsbrunn, men först efter att kungen hyllats och uppvaktats av den samlade brunnssocieteten, presenterats för de förnämsta badgästerna och unga damer bildat häck på perrongen och låtit ett regn av blommor falla över honom.

Nästa kungliga hyllning ägde rum i Skara, där man verkligen hade lyckats åstadkomma ett festligt mottagande. Och tacka för det, Skara var ju världens största smalspåriga järnvägsknut och stadens välkomnande blev därefter. Det kom att bli det mest påkostade under hela färden, som sedan gick vidare som ett veritabelt triumftåg hela den återstående sträckan till Göteborg. Där, efter den lyckade provturen på den nya smalspåriga järnvägen, som förenade Skara med Göteborg kunde Oscar II högtidligen förklara Västergötland – Göteborgs Järnvägar för invigda.

Uppgifterna om Oscar II:s Kinnekullebesök i samband med invigningen av VGJ har hämtats från Skara Järnvägsblad, medlemsblad för Skara – Lundsbrunns Järnvägar, som i anledning av järnvägens 100 årsjubileum gav ut ett trevligt jubileumsnummer. Fler intressanta uppgifter om VGJ finns där och artikelförfattaren tackar bladets redaktör Ingemar Landin för underlaget till denna artikel.