Nya intressanta fakta om Varnhems klosterkyrka

De la Gardies restaurering hindrade rivning

Införd i NLT Augusti 2005

Varnhems klosterkyrka är ju en av rikets klenoder, årligen besökt av tiotusentals människor. Senare års Arnfeber har ökat turistströmmen, men många av besökarna har efterlyst en modern beskrivning av kyrkan, flera äldre guideböcker har varit utsålda eller ovederhäftiga. I dagarna har det emellertid kommit en bok som råder bot på denna brist. Det är Skara stiftshistoriska sällskap som i sin skriftserie som nummer 19 presenterar en bok om Varnhem. Den heter Ora et Labora, vilket är latin och betyder bed och arbeta och boken skildrar Varnhems klosterkyrka under nio sekler. Redaktören Johnny Hagberg har vidtalat fem experter, som var och en förtjänstfullt skildrar en del av kyrkans historia.

Professor Alf Härdelin inleder med att berätta om klostrens historiska ursprung och om hur just cistercienserna anlade en mängd kloster runt hela Europa. De var alla byggda efter samma arkitektoniska och andliga grundritning med samma gudstjänstliv var de än var belägna. Cistercienserna hade också en praktisk sida, de ville anlägga sina kloster i gränsen mellan bygd och obygd och Varnhemtrakten måste ha varit idealisk. Här fanns en rik odlingsbygd i väster och Billingens djupa skogar i öster. Munkarna kom hit med sina kunskaper om läkeörter, odling, byggnadskonst och teknik. Genom bibeln och andra böcker, som stödde deras kristendom, kom konsten att läsa till Norden och med den också den antika kulturen och en andlig medvetenhet.

Ragnar Sigsjö, känd kyrkoantikvarie, skriver i sitt kapitel om livet i klostret och skildrar med hjälp av arkeologiska fynd de dagliga sysslorna som utförts av munkar och lekmannabröder. Skogen och ödemarken kunde för många vara en plats för andlig kontemplation medan livet på åker och äng och i verkstäder och skrivarstugor gav meningsfull sysselsättning åt andra. Sigsjö betonar också att god vattentillgång var önskvärd för ett kloster, både för jordbruket och boskapsskötseln och som drivkraft för blåsbälgar och kvarnar. Han redogör för de dämmor, kanaler och blyledningar som grävts fram i och runt klostret och detta avsnitt är särskilt intressant för man vet att det i större kloster i Centraleuropa förekom vattentoaletter. Några säkra belägg för att det fanns sådana i Varnhem finns dock inte.

Naturligtvis hade klostret trädgårdar och Ingemar Fägerlind skildrar dem. Cistercienserna skulle i största möjliga utsträckning vara vegetarianer och därför odlade de i Varnhem bl. a morötter, lök, palsternacka, mangold, sallad, gurkört, rädisor, rödbetor, bondbönor, kålrötter och rovor. Munkarna var också kända för att vara läkekunniga och använde i sin läkekonst många medicinalväxter. Gärna prövade man recept från medeltida örtaböcker. Anis, fläder, groblad, koriander, timjan, vallmo, kummin, nässla, vallört, vide åbrodd och malört odlades och användes för att bota klostrets patienter.

Fruktträd var omistliga i ett kloster och munkarna kom till Norden med nya sorter av äpplen, päron, plommon och körsbär. Dessa träd planterades ofta i skyddade lägen vid klostermuren. Konsten att ympa infördes dessutom av munkarna, som också framställde viner av svarta och röda vinbär och krusbär. Humle till ölet odlades naturligtvis och honung fick man från många bikupor.

Johan Frick från Skara har på sin lott fått att skildra Magnus Gabriel De la Gardie och hans insats för Varnhem. Han påpekar att grevens maka, Maria Eufrosyne, fick Valle härad och Höjentorp av kungen när hon gifte sig och att klosterkyrkan råkade ligga i Valle.

I Sverige härskade under 1600-talet storsvenska läror och i dem hävdades att svenskarna var överlägsna alla andra folk. Dessa åsikter framfördes främst av Olof Rudbeck, han påstod att Sverige var världens äldsta monarki och att Noaks sonson Magog var vår förste kung. Han ansåg också att Adam hade talat svenska och att all europeisk kultur ursprungligen kom från Sverige. Hela detta falska och fantastiska tankebygge kallas göticism och under stormaktstiden vävdes det samman med antika ideal. Man ville visa att Sverige inte var en uppkomlingsnation utan i stället kunde berömma sig av en lång och ärorik historia.

Magnus Gabriel hade ett levande intresse både för göticismen, antiken och medeltiden. Frick berättar ingående och tänkvärt om hur det intresset fick honom att restaurera klosterkyrkan, som var svårt förfallen, och göra den till sin gravplats. Läckö var hans svar på kungliga slottet i Stockholm och Varnhem skulle bli hans gravplats, precis som Riddarholmskyrkan var de kungligas. När Karl X Gustav efterträdde drottning Kristina som regent hade Magnus Gabriel varit en tänkbar tronpretendent. Han var ju av kunglig släkt men blev förbigången och detta hade han svårt att glömma. På grund härav ville han begravas i Varnhem, intill den långa raden av den medeltida Eriksättens minnesgravkor. Detta var ett sätt att markera hans egen släkts betydelse för Sveriges historia. Därför valde han noga plats för sitt gravkor och där står nu de båda jättestatyerna av Jakob och Magnus Gabriel De la Gardie, denna placering vittnar både om göticismens tankevärld och om beundran för Sveriges historia. Statyernas romerska kläder visar däremot på inflytande från antiken; Jakob i romersk fältherredräkt med svärdet lyft ger en bild av Sveriges framgångsrika krig medan sonen i en senators toga och med tänkande uppsyn mer liknar den statsman han varit under den svenska stormaktstiden.

Varnhems klosterkyrka fungerar i dag som en församlingskyrka och om det dagliga livet i den berättar Birgitta Sträng både i ord och med vackra bilder.

Boken Ora et Labora är rikligt försedd med bilder och kartor, är skriven på ett begripligt språk och är fylld med nya, intressanta fakta. Den har också efter varje avsnitt en English Summary och en Deutsche Zusammenfassung.

Ora et Labora. Varnhems klosterkyrka under nio sekler. Red. Johnny Hagberg. Skara stiftshistoriska sällskaps skriftserie: nr 19. Skara 2005.