Religion och arkitektur. Läckö speglar stormaktstiden.

Införd i NLT Dec 2000

Under Sveriges stormaktstid, då framför allt norra Tyskland var krigsskådeplats, forslades många erövrade dyrbarheter, t ex tavlor, hela bibliotek och möbler hem till Sverige. De svenska krigsherrarna beundrade också kontinentens palats och herresäten och inspirerades av dem när de skulle bygga ståndsmässigt i Sverige. Därför uppfördes i slutet av 1600-talet en rad ståtliga slott och herrgårdar, t ex Läckö, Sundbyholm, Örbyhus, Venngarn, Kägleholm, Eriksberg och Skokloster. De hade alla olika exteriör men gemensamt för alla var att de hundratals rummen var fyllda med krigsbyten från främst Trettioåriga kriget.

I många av dessa slott och herresäten inreddes också ett gårdskapell eller slottskyrka som, ofta i konkurrens med festsalen, blev det mest påkostade rummet. Om slottskapell under 1600-talet har Ingrid Rosell nyligen skrivit en bok kallad Slottskyrkor. En spegel av 1600-talsmänniskan och tiden.

Naturligtvis har Magnus De la Gardie huvudrollen i boken; i alla sina nyuppförda slott t ex Läckö, Hapsal, Karlberg och Venngarn lät han uppföra ett kapell eller en kyrka. Barockmänniskan vill man gärna se som vräkig, världslig, bullrande och skrytsam, men Ingrid Rosell visar att också religiositeten var betydelsefull. Barnadödlighet, livsfarliga sjukdomar, farsoter och döden på slagfältet gav människan ett evighetsperspektiv och därför krävdes tro och gudsfruktan. Arbetet på godsen inleddes ofta med bön i gryningen och avslutades med aftonsång i skymningen och man samlades ofta i slottskyrkan, som då måste vara stor och rymlig. Så t ex fanns det 1678 på Läckö 278 anställda; antagligen fick man där ha andakt inomhus i tvåskift eller trängas utomhus på borggården.

Allt tjänstefolk var tvingat att närvara för att höra slottspredikanten tala och den grevliga familjen deltog oftast, sittande i förnäm avskildhet på sin egen läktare. Religionen stod i centrum och gudstjänsten betydde mycket för de underlydandes fostran och utbildning och för upprätthållande av lag och ordning. Smet man från påbjuden andakt utan giltigt skäl kunde bestraffningen ofta bli en utebliven måltid. Så var det t ex på Läckö.

Fromhet och slottskapell.

Från Läckös storhetstid finns ett unikt arkiv bevarat och det ger en god insyn i livet på slottet Därför vet man mycket om de anställdas kyrkoplikt och andaktstvång. Greveparet föregick med gott exempel, de var bägge djupt religiösa. Greven skrev psalmer och grevinnan Maria Euphrosyne gav på tyska ut en böne- och andaktsbok, som hon själv sammanställt under fromma stunder i sin privata bönekammare, belägen alldeles bredvid hennes sovrum. Greveparet hade också enskilda andakter och stunder för meditation och självprövning. Slottsträdgården användes gärna som en plats för studier av skapelsens rikedom och för längtan till paradiset. På grusgångar under välvda lövtak kunde man begrunda det man läst i den heliga skrift.

Av Ingrid Rosells bok framgår att Läckö slottskyrka är mycket typisk för sin tid. Den har t ex ingång från borggården och består av en enda sal utan pelare eller kor. Alla skulle kunna se predikanten. Den grevliga familjen kan också bekvämt ta sig till sin läktare från den egna våningen. Naturligtvis ska ingen sväva i okunnighet om vem som byggt kyrkan; greveparets namnchiffer sitter under läktaren och grevevapnet syns på predikstolen.

Slottskyrkan är rikt utsmyckad, grevens konstnärer användes naturligtvis också för att pryda hans kyrkbyggen. Skulpturer av apostlar och änglar gjorda av den på sin tid berömde George Baselaque står i nischer eller pryder predikstolen och vägg- och takmålningar av Wilhelm Hindrichs och Nicolas Vallaris ger kyrkan en färgstark barockprägel. Tidstypiska är de höga fönstren som släpper fram ljus till takets plafondmålningar; där ser man svävande änglar bland skyar som öppnar sig mot den himmelska härligheten. Detta är ett gott exempel på 1600-talets evighetsperspektiv.

Genom Ingrid Rosells bok begriper man hur kyrkorummet ingått som en viktig del såväl i Läckö slott som i andra barocksäten. Man får också en värdefull inblick i stormaktstidens religiösa tro och föreställningar. Boken är rikligt försedd med fotografier, skisser och ritningar vilket gör den än mer läsvärd.

Ingrid Rosell: Slottskyrkor. En spegel av 1600-talsmänniskan och tiden.